30 juli och ruta 1

Det funkade ju sådär med kakbakandet

Det var ju gott! Och kul! Och dyrt! Och fullt i frysen! Och villiga mottagare av kakorna :-) Jag kom halvvägs genom receptboken. Men det var en, för mig, negativ grej. Jag gick ju upp i vikt! Och det ville jag ju inte. Det är ju vansinnigt dyrt att behöva köpa nya kläder var tredje vecka.

Så, nytt projekt som inte påverkar kroppshyddan.

Brodera 100 pyttesmå rutor med 10x10 korsstygn. Kan det vara något? Det borde ju inte vara så tidskrävande kan man tänka. 

I och för sig var ju idag, första dagen, rätt mycket leta, testa, "men-vad-sjutton-vad-svårt-det-är-att-göra-pyttemönster-själv, leta nya mönster, konstatera att det inte finns några på pinterest, leta upp "tjejen-som-hitta-på-det på youtube och sno hennes mönster, tack  https://www.youtube.com/@sprucecrossstitch/shorts, bestämma vilken ruta jag ska börja med, leta färg, bestämma hur många trådar, hitta nål som funkar och som inte suktar efter mitt blod, bestämma var ska jag starta på aidaväven (vilket blev ett korkat beslut) för att till slut brodera en bit och repa upp, testa igen, ångra mig och sen göra den här lilla rutan. Tog väl bara 3-4 timmar. Borde gå att korta ner kan jag tycka och framför allt, önska...


Vad det är? Men det syns väl? Det är plastbrickan man snurrar upp broderitråden på. Nu när jag tittar på bilden så önskar jag att jag inte satt ett stygn i "hålet" på plastbrickan. Kanske ska repa upp och börja om? Då kan jag ju flytta "startplatsen" också.  Hmmm... Undrar hur lång tid det kan ta...


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Pärla lite